Militära Flygflottiljer och Baser till FS2020

---

F 1 Västmanlands flygflottilj

Author: Sebastian Darrell

Storlek: 52,3Mb
Version: 1.20
Datum: 2021-08-17

Beskrivning: Först 1931 kunde flygverksamheten inledas vid Hässlö, vilket även var det året som landbaserade flygplan baserades i Västerås. Flygkåren blev då beväpnad med B 4 Hawker Hart. De många förseningarna i uppsättandet av flygkåren, innebar ett flertal förändringar för flygkåren. Bland annat påbörjades aldrig någon flygvapengemensam spaningsutbildning i Västerås, och spaningsverksamheten vid flygkåren upphörde helt 1934. Genom 1936 års försvarsbeslut beslutades att flygkåren skulle omorganiseras till en medeltung bombflottilj. Flygkåren fick med det namnet Västmanlands flygflottilj (F 1). Samtidigt som omorganisationen skedde, ändrades benämningen kompani till division. Genom samma försvarsbeslut hade det beslutats om en utökning med tre flottiljer. F 1 blev med det moderförband för uppsättning av F 4 (medeltung bombflottilj), F 7 (medeltung bombflottilj) och F 8 (jaktflottilj) och 1944 F 14 (lätt bombflygflottilj). De tre flygdivisionerna beväpnades som enda divisioner inom Flygvapnet med B 3 Junkers

Requirements
– FS2020

---

F 5 Krigsflygskolan

Author: Oskar Sandsjö

Storlek: 10,6Mb
Version: 1.00
Datum: 2022-01-31

Beskrivning:

Ljungbyhed är en före detta svensk Krigsflygskolan (F5) och användes för att grundutbilda alla flygvapnets piloter. Numera används den för trafikflygutbildning av TFHS (Trafikflyghögskolan) och Greybird. Flygvapnet använder också denna flygplats för att utbilda nya transportpiloter. Den norra sidan av flygplatsen inklusive de två korta landningsbanorna används nu som racerbana etc. Det här landskapet är en väldigt grundläggande version av Ljungbyhed och byggnaderna är inte exakt samma som i verkligheten. För att skapa detta har jag använt ett bibliotek från min kära vän Lennart som ingår i nedladdningen. Se till att läsa installationsanvisningarna som medföljer.

Requirements
– FS2020
– Lennart Arvidssons Flygvapenbibliotek (ingår i zipfilen)

---

F 5 Krigsflygskolan    

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 51,4Mb
Version: 2.00
Datum: 2022-01-31

Beskrivning:

Det här landskapet är gjort för att spegla hur flygbasen såg ut när det var hem för Flygvapnets Flygskola/Krigsflygskolan någonstans runt slutet av åttiotalet till början av nittiotalet. Flygplatsen lämnades av det svenska flygvapnet 1996 och sedan dess har den västligaste delen av flygplatsen stängts och förvandlats till en motorbana och har varit värd för flera biltävlingar. De två kortare banorna tillkom runt bildandet av Trafikflyghögskolan/TFHS, som numera är en del av Lunds universitet. Dessförinnan hade fältdelen två gräsremsor. En lämplig flygning skulle vara med en av mina BlackBox Bulldog/SK61 ommålningar från Ljungbyhed. Landskapet är baserat på vad som kan ses i bilder från offentliga källor som Google Streetview, Flickr, AirHistory.net, Digitalt Museum, Flyget i Ljungbyhed 1926-1996 etc.

 

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library
– Windy things

---

F 10 Skånska flygflottiljen

Author: Åke Friman

Storlek: 11,7Mb
Version: 1.10
Datum: 2022-02-17

Beskrivning:

 Requirements
– FS2020

---

F 10 Skånska flygflottiljen

Author: Lennart Arvidsson

Storlek: 44,2Mb
Version: 1.0
Datum: 2023-08-11

Beskrivning:

 Requirements
– FS2020
– tsr-windy-things
– ethnicfs-vegetation-library
– Lennarts-flygvapnet-lib
– Lennarts_swd_library

---

F 11 Södermanlands flygflottilj

Author: Juha Lindye

Storlek: 3,50Mb
Version: 1.30
Datum: 2021-06-14

Beskrivning:

Stockholm Skavsta flygplats är en internationell flygplats nära Nyköping, Sverige, 5 kilometer (3,1 mi) nordväst om dess tätort och cirka 100 kilometer (62 mi) sydväst om Stockholm. Den trafikeras av lågprisflygbolag och fraktoperatörer och är den femte största flygplatsen i Sverige, med en förmåga att hantera 2,5 miljoner passagerare årligen. Flygplatsen ligger långt utanför Stockholms kommun och Stockholms län, men använder ’Stockholm’ i marknadsföringssyfte. Lokalt kallas flygplatsen helt enkelt för ”Skavsta”. Ryanair och Wizz Air erbjuder reguljärtrafik till och från Stockholm Skavsta flygplats.

Några av funktionerna:

• Lade till floodlights på Apron
• Lade till platsnummer på marken
• Realistiska sluttningar på landningsbanor
• Vindstrut i rätt positioner och visar korrekt vindriktning
• Realistiska taxiljus
• Realistiska inflygningsljus
• Rätta taxibanor och skyltar
• Rätta Gater och parkeringar

Installationsinstruktioner: Extrahera mappen airport-eskn-bli till MSFS Community-mapp

Tack till John514 för att du tillhandahåller få anpassade byggnader!

Requirements
– FS2020

---

F 12 Kalmar Flygflottilj

Author: Börje Andersson

Storlek: 61,6Mb
Version: 1.10
Datum: 2021-04-07

Beskrivning:

 Requirements
– FS2020

---

F 14 Hallands flygflottilj   

Author: Lennart Arvidsson

Storlek: 19.1Mb
Version: 2.00
Datum: 2023-12-18

Beskrivning:

Flottiljen startade sin verksamhet som en depå den 1 juni 1944, då flottiljens första chef överstelöjtnant Christian Nilsson anlände till Halmstad efter en soloflygning från Barkarby. Den 1 maj 1945 inleddes flygverksamheten i Halmstad med en flygdivision. Den 2 juli 1945 invigdes flottiljen officiellt. Den 1 oktober 1945 tillkom flottiljens andra division. Flottiljens tredje division tillkom två år senare, den 3 maj 1947. Flottiljen blev först inom Flygvapnet att beväpnas med bombflygplanet B 18B, flottiljens samtliga flygdivisioner beväpnades med detta plan.

Den 6 februari 1946 havererade hela flottiljens 1. divisionen med sina åtta B 18-flygplan i en snöstorm. Haveriet inträffade under en förflyttning till Norrland. Sju flygplan nödlandade, medan ett plan, individ Röd Niklas (18180) försvann helt. Röd David (18172) gick genom isen vid bärgningsförsök och återfanns inte förrän 1979, då flygplanet även bärgades från havsbottnen utanför Härnösands hamn där det legat i 33 år. Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas, Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Bakgrunden var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av Flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt. Hallands flygflottilj ansågs illa placerad, då den låg nära Länssjukhuset i Halmstad. De moderna flygplanen vilka krävde längre rullbanor, skapade buller och vibrationsproblem som störde staden. Bullerproblemen som ansågs allvarliga kunde i viss mån minskas genom anläggning av en ny rullbana. Dock så skulle en sådan investering landa på cirka 4,5 miljoner kronor. Vilket ledde till de två flottiljerna hade de störta svårigheter inom flygvapnet med att samordna militära och civila intressen. Dock ansågs att en avveckling av flygflottiljen inte skulle medföra några svåra flygoperativa nackdelar. Flottiljens hangarutrymmen samt etablissemanget i sin helhet ansågs vara i ett gott skick. Vidare hade även flottiljen en god närhet till bomb- och skjutplatser. Då reduktionen av flygvapnet skulle gå ut över jaktflyget och Hallands flygflottilj som var en attackflygflottilj, ansågs att en jaktflottilj skulle omorganiseras till attackflygflottilj. Vilken jaktflottilj som skulle överta rollen som attackflygflottilj skulle utredas, för att utgöra underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I samma proposition skulle det även föreslås om vad flottiljområdet skulle användas till efter att flygflottiljen avvecklats. Där staten genom ett avtal, från den 9 juli 1942 med Halmstads kommun, hade vissa förbindelser till om flygflottiljen skulle avvecklas och området inte skulle användas för en ständig militär förläggning av motsvarande omfattning. I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken gällande Hallands flygflottilj bara beslutade att flygflottiljen skulle avvecklas som tidigast budgetåret 1961/1962.

Requirements
– FS2020
– AL-FSFlags V2
– Emerald Object Library
– daves3dpeople
– tsr_windy_things

---

F 15 Hälsinge flygflottilj   

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 1.2Gb
Version: 1.00
Datum: 2023-12-21

Beskrivning:

Flottiljen sattes upp den 1 juli 1945, och tilldelades namnet Kungliga Hälsinge flygflottilj (F 15). Den 2 juli 1945 tog flottiljens första chef, överstelöjtnant Gösta Seth, befälet över flottiljens första och fåtaliga befäl. Flygtjänsten bedrevs inledningsvis vid det intilliggande flygfältet Mohed flygfält, tidigare Mötesplats till Hälsinge regemente. Flygtjänsten som bedrevs vid Moheds flygfält bestod av två skolflygplan, Sk 12, vilket kompletterade under 1945 med två Sk 15, och 1946 med två Sk 14. Flottiljen som egentligen sattes upp som en jaktflottilj, men fick inte sina första jaktflygplan förrän i slutet av 1946. Då beväpnades man med svensktillverkade J 21. Dock kunde inte flygtjänsten med de nya flygplanen bedrivas i Söderhamn, då flygfältet inte klarade vikten på de nya och tyngre flygplanen. Flygtjänsten fick därför förläggas på nytt utanför Söderhamn, dock endast tidvis, men denna gång 700 km söder ut, till Blekinge flygflottilj. År 1948 var rullbanorna vid flottiljen färdigställda. Flottiljen kom därmed att placeras i Andra flygeskadern (E 2), som var känd som Jakteskadern.

I februari 1952 inträdde flottiljen i den så kallade jetåldern, då man beväpnades med J 28B Vampire. Vid F 15 Flygmuseum finns en J 28B från tiden vid flottiljen bevarad. När den återkom till Söderhamn var den i ett ytterst dåligt skick, då den varit skjutmål. Flygplanet genomgick ett omfattande arbete, och finns nu museets samling. Tiden för J 28B Vampire vid flottiljen blev mycket kort, då den redan 1956 byttes ut mot J 29F Tunnan.

Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till flygvapnet, eller rättare sagt en reducering av krigsorganisationen. Målet var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt. De två flygflottiljer som föreslogs att avvecklas var Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Den föreslagna reduktionen av flygvapnet skulle dock gå ut över jaktflyget. Hallands flygflottilj som var en attackflygflottilj, skulle därmed ersättas genom att en jaktflygflottilj skulle omorganiseras till attackflygflottilj. Vilken jaktflygflottilj som skulle överta rollen som attackflygflottilj skulle utredas, för att utgöra underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken beträffande Hallands flygflottilj bara beslutade att flygflottiljen skulle avvecklas och att dess roll som attackflygflottilj skulle ersättas tidigast budgetåret 1961/1962.

Inför 1959 års riksdag föreslog regeringen, efter förslag från chefen för flygvapnet, att Hälsinge flygflottilj (F 15) skulle överta rollen som attackflygflottilj. Som alternativ till Hälsinge flygflottilj föreslogs Östgöta flygflottilj (F 3). Valet av dessa två jaktflygflottiljer berodde på att de var de enda jaktflygflottiljer som inte hade ansvar för en luftförsvarssektor. Chefen för flygvapnet ansåg dock att Hälsinge flygflottilj hade de bästa möjligheterna att omorganiseras från dagjaktflottilj till attackflottilj. Bland annat genom att målplatserna, vilka skulle komma att uppföras, skulle kunna användas till övningar utan att utgöra något större hinder för annan flygverksamhet. Förutsättningarna i både tid och kostnad för att genomföra en förlängning av flottiljens rullbanor ansågs även rimliga. Beträffande hangarer och uppställningsplattor, ansåg flygvapenchefen att reservflygplan vid Hälsinge flygflottilj, kunde uppställas vid de hangarer som friställdes i Halmstad. Dock erfordrades ytterligare hangarutrymme, det minsta nybyggnadsbehovet förelåg emellertid vid Hälsinge flygflottilj. Därmed kom Hälsinge flygflottilj att föreslås till riksdagen att omorganiseras till attackflygflottilj och därigenom även fylla den lucka som uppstod i Första flygeskadern (E 1). Hösten 1959 började Hallands flottilj att överföra sina flygplan till Söderhamn. Den 29 april 1961 lämnade det sista flygplanet Halmstad, och samtidigt hade de tre flygdivisionerna i Söderhamn omskolats från dagjaktflyg till attackflyg. Genom att F 15 nu beväpnades med A 32 Lansen, blev även tiden för J 29F Tunnan lika kortvarig som för J 21.

Från slutet av 1960-talet präglades Flygvapnet av ekonomiska besparingar, bakgrunden var det pågående Viggenprojektet, vilket fick CFV Lage Thunberg att 1967 vakantsätta åtta flygdivisioner, i syfte att frigöra ekonomiska medel till anskaffningen av Viggen. Vid Hälsinge flygflottilj vakantsattes 153. attackflygdivisionen (Olle Gul). Samma år beställde regeringen 83 AJ 37, och 17 Sk 37. Hösten 1974 inleddes omskolning av flottiljens markpersonal. Den 2 december 1974 inledde 151. attackflygdivisionen (Olle Röd) flygningar med AJ 37, våren 1975 var de första 37-piloterna omskolade. I samband med omskolningen till Viggen, tillfördes flottiljen även samtliga operativa Sk 37. De hade vid leverans från Saab baserats vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). I samband med att F 7 omskolats till AJ 37, överfördes typinflygningsskolan till F 15. År 1976 tillfördes flottiljen typinflygningen för Viggen, TIS 37, vilket i praktiken betydde att alla piloter grundutbildades vid flottiljen på samtliga Viggenversioner. JA 37 fick egen typinflygning 1990 vid Upplands flygflottilj.

I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) och Kalmar flygflottilj (F 12). I Försvarets fredsorganisationsutrednings (FFU) förslag inför propositionen hade utretts en avveckling av en alternativ flottilj till F 12. Tre flottiljer valdes bort rätt omgående, Jämtlands flygflottilj (F 4), Hälsinge flygflottilj (F 15) och Norrbottens flygflottilj (F 21) på grund av att de låg inom ett regionalt stödområde. Samtidigt menade FFU att de operativa och regionalpolitiska skälen för att behålla dessa tre flottiljer var så starka att de inte borde avvecklas.

I september 1992 beslutade riksdagen att Västgöta flygflottilj (F 6) skulle avvecklas som ett vidare led i försvarsbeslutet 1992. Avvecklingen av F 6, som även den var en attackflottilj, började 1 juli 1993. Genom avvecklingen frigjordes flygplan för två divisioner. Enligt försvarsbeslutet skulle F 15 från den 1 juli 1993 organisera två divisioner AJ 37, istället för en division och en attackflyggrupp AJ 37. Genom samma beslut tillfördes flottiljen även spaningsuppgifter, vilket innebar att flottiljen tillfördes ett antal AJSF 37 och AJSH 37. De var alla i grunden uppgraderade SF/SH 37 Viggen, i syfte till att ge dem en begränsad JAS-kapacitet, det vill säga kapacitet för Jakt, Attack, Spaning.

I Regeringens proposition 1996/97:4 till riksdagen föreslogs att avveckla F 15. Som alternativ till en avveckling av F 15, hade även undersökts en avveckling av Skånska flygflottiljen (F 10). För en fortlevnad av Skånska flygflottiljen talade att flygutbildning snabbt kunde överföras från Ljungbyhed till Ängelholm. Även Krigsflygskolan föreslogs avvecklas. Regeringen angav det diffusa argumentet för att behålla Skånska flygflottiljen att den hade dubbla rullbanor, något som även Hälsinge flygflottilj hade. Men att behålla F 10 framför F 15 skulle i det stora hela betyda att mindre verksamheter behövde omlokaliseras. Ängelholm hade också miljötillstånd för flygning med tre flygdivisioner JAS 39 Gripen, något som saknades för Söderhamn. Besparingarna vid en avveckling av F 15 skulle bli avsevärt större än om F 10 skulle lagts ned. Som ett följd av försvarsbeslutet 1996 kom flottiljen successivt att avvecklas. Flygverksamheten skulle enligt riksdagens beslut upphöra senast den 31 augusti 1997, dock kom den att upphöra redan den 30 juni 1997. Vid samma tidpunkt överfördes TIS 37 till Jämtlands flygflottilj, som blev ansvarig för typinflygning på Viggen. Flottiljen skulle därefter vara helt avvecklad den 30 juni 1998.

 

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Object Library
– tsr_windy_things
– Nordic EcoRegions (Rekommenderas)

---

F 17 Blekinge flygflottilj

Author: Lennart Arvidsson

Storlek: 29,6Mb
Version: 1.00
Datum: 2022-01-23

Beskrivning: Den 1 juli 1944 sattes flottiljen upp i Kallinge och tilldelades namnet Kungliga Blekinge flygflottilj. Flottiljens första chef blev överstelöjtnant Torsten Rapp, som senare blev Sveriges överbefälhavare. Flottiljens stab inrättades provisoriskt i Ronneby brunn i Ronneby. Detta på grund av byggnation av kaserner och anläggandet av flygfältet gick trögt och bara till hälften färdigställt. Bakgrunden till att flottiljområdet bara delvis var färdigställt, beroende på brist av byggnadsmaterial och att byggnadsarbetare kallats in till militärtjänstgöring. De första åren var tröga för flottiljen, då det saknades personal för att bemanna alla poster för att uppnå full stridseffekt. Men även på grund av flygplanet, som flottiljen till en början beväpnades med, B 3 Junkers, vilka hade överförts från Västmanlands flygflottilj. Flygplanen hade visserligen moderniserats, så att de kunde bära både minor och torpeder, men ansågs ändå föråldrade. Från år 1945 placerades flottiljen i Fjärde flygeskadern.
Den militära delen i det här sceneryt är inte korrekt återgivet då F 17 fortfarande är en aktiv militär flygflottilj

Requirements
– FS2020
– AL-FSFlags
– Lennarts_swd_library
– tsr_windy_things

---

Fält 3 Ripa

Author: Bill Klarin

Storlek: 7,0Kb
Version: 1.00
Datum: 2023-01-23

Beskrivning:

Ripa krigsflygfält-3 (1940)
55.923601-N, 14.241574-E

Flygplatsens namn: Fält 3 Ripa
Fält 3 hade start och landningsbanor av typen gräsfält, mellan 1940 till 1956

För att förstärka ett svagt luftförsvar togs 1939 beslut om att etablera beredskapsflygfält i Sverige.
Sammanlagt 39 stycken krigsflygfält skapades, mellan 1939 till 1945.
BAS 40 var benämningen på systemet.

Min ambition med detta MSFS projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer.
Scenarierna är i detta första utförande mycket enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.

Krigsflygfälten var i de flesta fall skapade för att i möjligaste mån vara svåra att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksfält
och de få byggnader skulle se ut som ordinarie ladugårdar. Dessa var i flera fall försedda med ”hangar portar” för att kunna utföra
lättare fältservice och dessutom dölja flygplanen från luften.

Requirements
– FS2020

---

Fält 5 Badene

Author: Bill Klarin

Storlek: 14,0Kb
Version: 1.00
Datum: 2022-11-08

Beskrivning:

Badene Krigsflygfält-05
58.2952777778, 13.1355555556

Mellan 1940 och 1942 bestod detta fält av gräsbanor, men från 1943 blev det permanenta betongbanor, som jag nu har valt att använda i scenariot.

För att stärka ett svagt luftförsvar fattades 1939 beslut om att inrätta beredskapsflygfält i Sverige.
Totalt skapades 39 krigsflygfält mellan 1939 och 1945.
BAS 40 hette systemet.

Min ambition med detta MSFS-projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer. Scenarierna är i denna första version väldigt enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.
På några av dessa krigsflygfält har jag satt in fiktiva landningsljus för att ge en möjlighet att se landningsbanorna på natten

Krigsflygfälten skapades i de flesta fall för att vara så svåra som möjligt att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksmarker och de få byggnaderna skulle se ut som vanliga ladugårdar. Dessa var i flera fall utrustade med ”hangarportar” för att kunna prestera
lättare fälttjänst och även dölja flygplanet från luften.

Requirements
– FS2020

---

Fält 6 Hasslösa, Fält 30 efter 1975 

Author: Lennart Arvidsson

Storlek: 22,0Kb
Version: 1.00
Datum: 2023-12-10

Beskrivning:

Flygbasen påbörjades att anläggas i oktober 1939 och stod färdig i september ett år senare. Mellan åren 1942 och 1943 och år 1956 utökades basen med nya bansystem. Flygbasen var utbyggd till Bas 60 och planerades även att byggas ut till Bas 90, och skulle då bildat en så kallad parbas tillsammans med Lidköping flygbas. Utbyggnaden genomfördes dock aldrig i och med kalla krigets slut. Flygbasen var en av fyra som räknades in i de så kallade Västgötabaserna. Flygbasen avvecklades år 1999 i samband med försvarsbeslutet 2000, och har återställts till jordbruksmark

Requirements
– FS2020
– lennarts-fv-3d-lib
– tsr-windy-things
– emerald object library
– Swedish Airbase Library v1,2+
– se-lib
– AL-FSFlags

---

Fält 7 Jonstorp

Author: Bill Klarin

Storlek: 6,9Kb
Version: 1.00
Datum: 2023-01-23

Beskrivning:

Jonstorp krigsflygfält-7 (1940)
58.338917, 13.172367

Flygplatsens namn: Fält 7 Jonstorp
Fält 7 hade start och landningsbanor av typen gräsfält.

För att förstärka ett svagt luftförsvar togs 1939 beslut om att etablera beredskapsflygfält i Sverige.
Sammanlagt 39 stycken krigsflygfält skapades, mellan 1939 till 1945.
BAS 40 var benämningen på systemet.

Min ambition med detta MSFS projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer.
Scenarierna är i detta första utförande mycket enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.

Krigsflygfälten var i de flesta fall skapade för att i möjligaste mån vara svåra att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksfält
och de få byggnader skulle se ut som ordinarie ladugårdar. Dessa var i flera fall försedda med ”hangar portar” för att kunna utföra
lättare fältservice och dessutom dölja flygplanen från luften.

Add-on. aircraft-collectorv2 är inkluderad i zip-filen och ger mer realism om den också installeras.

Requirements
– FS2020

---

Fält 8 Mockeltorp 

Author: Bill Klarin

Storlek: 2,7Mb
Version: 1.00
Datum: 2023-02-12

Beskrivning:

Mockeltorp krigsflygfält-8 (1940)
58.607947, 14.122643

Flygplatsens namn: Fält 8 Mockeltorp
Fält 8 hade start och landningsbanor av typen gräsfält under beredskapsåren.

Fält 8 Mockeltorp och Fält 9 Kyrketorp byggdes ungefär samtidigt, mellan oktober 1939 och september 1940 .
Fälten ligger endast 2 kilometer ifrån varandra

För att förstärka ett svagt luftförsvar togs 1939 beslut om att etablera beredskapsflygfält i Sverige.
Sammanlagt 39 stycken krigsflygfält skapades, mellan 1939 till 1945.
BAS 40 var benämningen på systemet.

Min ambition med detta MSFS projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer.
Scenarierna är i detta första utförande mycket enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.

Krigsflygfälten var i de flesta fall skapade för att i möjligaste mån vara svåra att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksfält
och de få byggnader skulle se ut som ordinarie ladugårdar. Dessa var i flera fall försedda med ”hangar portar” för att kunna utföra
lättare fältservice och dessutom dölja flygplanen från luften.

Requirements
– FS2020
– Vintage plane collection V2
– MSFS 2020 object library
– Bush and backcountry library

---

Fält 9 Kyrketorp 

Author: Bill Klarin

Storlek: 1,2Mb
Version: 1.00
Datum: 2023-02-12

Beskrivning:

Kyrketorp krigsflygfält-9 (1940)
58.590161, 14.111120

Flygplatsens namn: Fält 9 Kyrketorp
Fält 9 hade start och landningsbanor av typen asfalt under beredskapsåren.

Fält 8 Mockeltorp och Fält 9 Kyrketorp byggdes ungefär samtidigt, mellan oktober 1939 och september 1940 .
På båda fälten var attackflyg den primära uppgiften.
Fälten ligger endast 2 kilometer ifrån varandra

För att förstärka ett svagt luftförsvar togs 1939 beslut om att etablera beredskapsflygfält i Sverige.
Sammanlagt 39 stycken krigsflygfält skapades, mellan 1939 till 1945.
BAS 40 var benämningen på systemet.

Min ambition med detta MSFS projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer.
Scenarierna är i detta första utförande mycket enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.

Krigsflygfälten var i de flesta fall skapade för att i möjligaste mån vara svåra att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksfält
och de få byggnader skulle se ut som ordinarie ladugårdar. Dessa var i flera fall försedda med ”hangar portar” för att kunna utföra
lättare fältservice och dessutom dölja flygplanen från luften.

Requirements
– FS2020
– Vintage plane collection V2
– MSFS 2020 object library
– Bush and backcountry library

---

Fält 11 Ölme 

Author: Bill Klarin

Storlek: 13,2Kb
Version: 1.00
Datum: 2022-11-08

Beskrivning:

Ölme Krigsflygfält-11 (1941)
59.362222, 13.951944

För att stärka ett svagt luftförsvar fattades 1939 beslut om att inrätta beredskapsflygfält i Sverige.
Totalt skapades 39 krigsflygfält mellan 1939 och 1945.
BAS 40 hette systemet.

Min ambition med detta MSFS-projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer. Scenarierna är i denna första version väldigt enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.

Krigsflygfälten skapades i de flesta fall för att vara så svåra som möjligt att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksmarker och de få byggnaderna skulle se ut som vanliga ladugårdar. Dessa var i flera fall utrustade med ”hangarportar” för att kunna prestera
lättare fälttjänst och även dölja flygplanet från luften.

Requirements
– FS2020

---

Fält 12 Väsby 

Author: Bill Klarin

Storlek: 13,4Kb
Version: 1.00
Datum: 2022-11-09

Beskrivning:

Krigsflygfält-12 Väsby
60.309478-N, 17.467899-E
Min forskning tyder på att krigsflygfält 12 från början försågs med gräsbanor, men i mitten av 1940-talet utvecklades flygplatsen med permanenta betongbanor.
Jag har valt att presentera originaldesignen.

För att stärka ett svagt luftförsvar fattades 1939 beslut om att inrätta beredskapsflygfält i Sverige.
Totalt skapades 39 krigsflygfält mellan 1939 och 1945.
BAS 40 hette systemet.

Min ambition med detta MSFS-projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer. Scenarierna är i denna första version väldigt enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.

Krigsflygfälten skapades i de flesta fall för att vara så svåra som möjligt att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksmarker och de få byggnaderna skulle se ut som vanliga ladugårdar. Dessa var i flera fall utrustade med ”hangarportar” för att kunna prestera
lättare fälttjänst och även dölja flygplanet från luften.

Requirements
– FS2020

---

Fält 16 Brattforsheden

Author: Bill Klarin

Storlek: 13,9Kb
Version: 1.00
Datum: 2022-11-07

Beskrivning:

Brattforsheden krigsflygfält-16

För att stärka ett svagt luftförsvar fattades 1939 beslut om att inrätta beredskapsflygfält i Sverige.
Totalt skapades 39 krigsflygfält mellan 1939 och 1945.
BAS 40 hette systemet.

Krigsflygfälten skapades i de flesta fall för att vara så svåra som möjligt att upptäcka från luften. De skulle se ut som vanliga jordbruksmarker och de få byggnaderna skulle se ut som vanliga ladugårdar. Dessa var i flera fall utrustade med ”hangarportar” för att kunna utföra enklare fälttjänst och även gömma flygplanet från luften.

Min ambition med detta MSFS-projekt är att i första hand skapa en möjlighet att starta eller avsluta en flygning från dessa destinationer. Scenarierna är i denna första version väldigt enkla, men med tiden kommer jag att komplettera med byggnader och annat.
På några av dessa krigsflygfält har jag lagt in bränder för att ge möjlighet att se landningsbanorna på natten. Men det här är en fiktion som kräver tillägget nedan.

Requirements
– FS2020
– https://flightsim.to/file/43061/bush-backcountry-library

---

Fält 20 Råda, Fält 37 efter 1975 

Author: Lennart Arvidsson

Storlek: 20,5Kb
Version: 1.00
Datum: 2023-12-10

Beskrivning:

Flygbasen började att anläggas i maj 1940 med byggnation av en huvudbana och juni 1943 utökades basen med 3 stycken rullbanor på 900 meter vardera. 1954 anlades en ny huvudbana på 2000 meter. Flygbasen är utbyggd både till Bas 60 och senare Bas 90-systemen. Vid utbyggnaden till Bas 90 slogs basen samman med Såtenäs flygplats och bildade därmed en så kallad parbas, och blev därmed Råda-Såtenäs. Flygbasen var en av fyra som räknades in i de så kallade Västgötabaserna.

Råda flygbas används av Försvarsmakten som en så kallad Bare base, det vill säga en flygbas utan permanenta byggnader, för flygträning av TP 84 samt helikopterburna förband. Den 22 maj 2018 kom flygplatsen åter användas av stridsflygplan, då en rote JAS 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj landade och startade från flygplatsen, vilket var första gången på 13 år som Gripen landade på Råda. Det som ett moment i utveckla förmåga att använda alternativa start- och landningsplatser med rörlig flygtrafikledning.

Requirements
– FS2020
– lennarts-fv-3d-lib
– tsr-windy-things
– emerald object library
– Swedish Airbase Library v1,2+
– se-lib
– AL-FSFlags

---

 

Fält 26 Byholma

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 103,0Kb
Version: 1.20
Datum: 2022-02-07

Beskrivning:

Det här är ett återskapande av flygbasen Fält 26 Byholma och gjorda för att spegla hur Byholma Flygbas såg ut när den användes som en Bas 90-flygbas. Det stängdes år 2000 och såldes slutligen av Fortifikationsverket 2009 till privata ägare. Användningen sedan avvecklingen har varit för virkesförvaring, särskilt efter stormen Gudrun 2005. De två korta landningsbanorna är uppdelade i två separerade ICAO-koder eftersom de var för långt från flygplatsen för kompilatorn.

• Huvudbana: ESFY
• Västra kortbana: ESFX
• Östra Kortbana: ESFZ

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library v 1.2+

---

Fält 27 Uråsa 

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 72,0Kb
Version: 1.6.1
Datum: 2023-11-12

Beskrivning:

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library v 1.2+

---

Fält 42 Björkvik

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 76,5Kb
Version: 1.20
Datum: 2022-02-08

Beskrivning:

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library v1,2+
– Terrainfix for Sörmland och Östergötland V 2,0

---

Fält 48 Tierp    

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 244,7Mb
Version: 2.0.0
Datum: 2023-12-28

Beskrivning:

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library
– Windy things
– FS2020 Object library

---

Fält 50 Kjula Strängnäs    

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 69,7Kb
Version: 2.00
Datum: 2023-12-29

Beskrivning:

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library

---

Fält 66 Fällfors    

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 335,3Mb
Version: 2.0
Datum: 2023-12-22

Beskrivning:

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library

---

Fält 67 Åmsele  

Author: Joakim H Zenk

Storlek: 90,2Mb
Version: 1.6.1
Datum: 2023-11-12

Beskrivning:

Requirements
– FS2020
– Swedish Airbase Library v 1.2+

---

ESX1 Virå Basen

Author: Oskar Sandsjö

Storlek: 1,90Mb
Version: 1.00
Datum: 2022-01-29

Beskrivning:

VIRÅ-BASEN (ESX1) var en grusremsa som användes under 70- och 80-talen av Arméns flygskola (Arméflygskolan) i Nyköping, Sverige. Skolan flög Scottish-Aviation Bulldog (SK61).

Fältet är nästan osynligt under basbenet så det är bättre att hitta några bra referenspunkter för att planera din inflygning. Nämnde jag att det bara finns en väg in och en väg ut?

Njut av lite bushflyg i Sverige!

Requirements
– FS2020

---

ESX2 Immeln Basen

Author: Oskar Sandsjö

Storlek: 16,9Kb
Version: 1.00
Datum: 2022-01-29

Beskrivning:

IMMELN-BASEN (ESX2) var en grusremsa som användes någon gång under 70- och 80-talen av den svenska armén (Armén) under en stor militärövning i Sverige. Armén flög Scottish-Aviation Bulldog (SK61).

Remsan har en sluttande landningsbana ner mot sjön Immeln. Tänk på detta under inflygningen eftersom du landar uppför. Det finns bara en väg in och ut!

Njut av lite bushflyg i Sverige!

Requirements
– FS2020

---

XESG1 Skövde Hagelberg

Author: Oskar Sandsjö

Storlek: 15,9Kb
Version: 1.00
Datum: 2021-11-06

Beskrivning:

Skövde Hagelberg (XESG1) ligger på ett militärt övningsområde utanför Skövde, Sverige. Flygfältet används främst av Hemvärnet som är en militär reservstyrka. Jag har placerat några Blackhawk-helikoptrar någonstans i närheten, kan du hitta dem?

Requirements
– FS2020

---